Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dan subjunktion med·an1under det att viss situation råder Nollmedan solen gick ner för­bereddes av­resan○äv. för att an­ge tid­punkt (som in­träffar under viss tids­period)de gifte sig medan hon studeradesedan 1000-talett.ex. runristat flyttblock, Ed, Upplandrunform miþan, fornsv. mäþan ’medan; emedan’; bildn. till 1med och fornsv. þan, gammal böjnings­form av den (det), allt­så eg. ’med det att’; jfr emedan 2under det att där­emot Nollsomliga vill ha förbud medan an­dra före­språkar mjukare metodersedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)Variantformen medans är liksom mens vanlig i talspråk men bör undvikas i skriftspråk. Troligen har varianterna med -s uppkommit genom påverkan av andra tidsord på -s, t.ex. tills och dags.