Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dla verb ~de ~t medl·ar●försöka åstad­komma överens­kommelse eller försoning mellan tvistande parter komm.samh.JFRcohyponymjämkacohyponymförlika NN:s upp­gift är att medla i löne­konflikten○äv. i konstruktion med objektmedla fred○i pres. part. ibl. med konstruktionsväxlingin­ta en medlande stånd­punktmedla (i ngt) (mellan ngra), medla (ngt) (mellan ngra)sedan 1390Nio handlingar rörande Vadstena klosters fridlysta områdefornsv. midhla; gemens. germ. ord med samma urspr. som medel- Subst.:vbid1-242240medlande, medling