Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dmänniska substantiv ~n medmänniskor med|­männ·isk·an●en i gemenskapen av alla människor i förhållande till en viss (annan) människa psykol.yrk.JFRcohyponym2nästa ○särsk. i förbindelse med krav på solidaritet och med­känslahan ville ge en av sina njurar åt en livs­hotad medmänniskangns medmänniska, en medmänniska till ngn, ngra är medmänniskorsedan 1764