Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dta äv. åld. me`dtagame`dtaga verb medtog medtagit medtagen medtagna, pres. medtar äv. åld. medtager med|­tag·it●vanligen lös förb., seta med föra med sig in i lokal e.d. Nollhundar får inte med­tasmed­ta varma kläder på ut­flykten○äv.räkna in i det aktuella samman­hanget i statistiken har de o­säkra fallen inte med­tagitsmedta ngn/ngt (i/på/till ngt)sedan 1725Subst.:vbid1-242398medtagande, vbid2-242398medtagning