substantiv ~n
melan·kolin●djup nedstämdhet
ofta utan påtagligt skäl
psykol.JFRcohyponymsvårmodcohyponymtungsinne
bitter melankolidjup melankolikänna melankoli○numera ibl. försvagat (inte enbart negativt)bitterljuv melankolimelankoli (över ngt/att+V/SATS)sedan 1557av grek. melankholi´a, till mel´as ’svart’ och khole´ ’galla’; jfr kolera, kolerisk