Svensk ordbok 2009, webbversion

mell`anhand substantiv ~en mellanhänder mell·an|­hand·en1del av handen mellan hand­loven och fingrarna med.mellanhandsbensedan 17992kort­spelare i position mellan utspelaren och (annan) mot­spelare dvs. vanligen an­dra el. tredje handen spel.yrk.JFRcohyponym2efterhand 1cohyponymförhand 1 ○äv. om denna position, som normalt är o­fördelaktigsyd kom på mellanhand och måste saka hjärter­kungen○äv. om besvärlig situation i all­mänhetmitt­fältet hamnade ideligen på mellanhandpå mellanhandsedan 17843förmedlare av affär mellan producent och konsument ibl. betraktad som extra el. o­nödigt led i varuomsättningen ekon.yrk.de försökte förbilliga varorna genom att av­skaffa mellanhändernamellanhand (för ngt) (mellan ngra)sedan 1872