Svensk ordbok 2009, webbversion

mi`dnatt substantiv ~en mid|­natt·en●tid­punkt på natten i skarven mellan två dygn dvs. klockan 24 tid.midnattskonsertmidnattsmässade satt uppe till långt efter midnatt○äv. (astron.)tid­punkt när solen passerar den meridian som är mot­satt ortens på an­dra sidan jord­klotet ○äv. med ngt vagare inne­bördnattens mörkaste del (vid) midnattsedan ca 1385Klosterläsningfornsv. midhnat Midnatt råder, tyst det är i husen, tyst i husen. Alla sova, släckta äro ljusen, äro ljusen.Ur barnvisan Tomtarnas julnatt (text Alfred Smedberg, 1898)