Svensk ordbok 2009, webbversion

minior [-å´r] substantiv ~en ~er mini·or·en●pojke eller flicka i yngsta ålders­klassen spec. in­om scout­rörelsen och kyrkans ungdoms­rörelse sport.utstr.yrk.kyrkans miniorerminiorer, juniorer och patrullscoutersedan 1969analogibildn. till 1junior, 1senior