Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
miss|för·stånd·et●felaktig tolkning
av innehåll, avsikt e.d.; ibl. med bibetydelse av konflikt
komm.språkförbistringen gav upphov till lustiga missförståndde är vänner igen sedan de klarat upp en del gamla missförstånd○spec. i ett uttryck som föregår förtydligande e.d.för undvikande av missförstånd vill jag säga, att ...ett missförstånd (mellan ngra)sedan 1600