Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
miss|hag·et●missnöje
särsk. hos person i maktställning
komm.visa sitt misshaghan ådrog sig chefens misshag(ngns) misshag (med ngn/ngt/SATS), (ngns) misshag (över ngt/SATS)sedan 1495brev från riksföreståndaren Sten Sture till ärkebiskop Jakob (Finlands medeltida urkunder)fornsv. mishagh