Svensk ordbok 2009, webbversion

mjölk substantiv ~en mjölk·en●närings­rik vit vätska från bröst eller spenar av kvinna resp. dägg­djur; särsk. om så­dan som ut­gör viktig människo­föda (i synnerhet ko­mjölk) kokk.mjölkboskapmjölkflaskamjölkproduktionfilmjölkmodersmjölkskummjölksurmjölkett glas mjölkgröt och mjölkflingor med mjölkbas­livsmedel som mjölk och kötthon hade ingen mjölk kvar i brösten○äv. om mjölkliknande växt­saftkokosmjölkmask­rosens vita mjölkett land som flyter av mjölk och honungse1land (man ska inte) gråta över spilld mjölk(man ska inte) sörja över det som är o­hjälpligt förlorat​ de var mycket besvikna efter val­förlusten, men försökte att inte gråta över spilld mjölk sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. miolk, miölk; gemens. germ. ord med släktingar i iriska och indoeur. språk; jfr emulgera