Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
mod·ern·ism·en●vanligen best. f. sing.
(sammanfattningen av) nyare konstnärliga stilriktningar som bryter med traditionella ideal
som formstränghet, harmoni o.d.; inom samtliga konstarter
konstvet.litt.vet.musikden poetiska modernismens ofta chockerande bildspråkmodernismen i konsten omfattar t.ex. riktningar som surrealismen och kubismen○äv. om en reformrörelse inom katolska kyrkan (omkring 1900)sedan 1892