Svensk ordbok 2009, webbversion
[mo´rel.må´r]
substantiv ~en ~er [mo´r- el. må´r-]
mor·en●(mörkhyad) person av afrikanskt ursprung, bosatt i västra Medelhavsområdet
särsk. om den muslimska befolkningen i Spanien under medeltiden
vanligen vid beskrivning av äldre förh.land.yrk.JFRcohyponym2morisk
sedan ca 1700via ty. av lat. Mau´rus ’invånare i Mauretanien’; trol. till feniciska mawharim ’västerlänningar’; jfr mauretanier, morian
Moren har gjort sin plikt, moren kan gå.Efter Friedrich Schiller, Fiesco (1783); särsk. om ngn som utfört ett obehagligt arbete och därefter får ringa tack för det