Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
mot|vind·en●vind som blåser mot ngns rörelseriktning
meteorol.sjö.JFRcohyponymmedvind
hård motvindpå upploppet hade löparna stark motvind○äv. bildligt i uttryck för ogynnsamma yttre omständigheterkulturen har länge seglat i motvindsedan 1640