Svensk ordbok 2009, webbversion

napp`atag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en nappa|­tag·et●(lättare) slags­mål komm.de tog ett nappatag med var­andra○äv. bildligt om upp­riktigt sam­tal e.d.han beslöt att ta ett nappatag med chefen om lönenett nappatag (med ngn) (om ngn/ngt/SATS), ett nappatag (mellan ngra) (om ngn/ngt/SATS)sedan 1712