Svensk ordbok 2009, webbversion

narkotikum [-å´t-] substantiv ~et, plur. ~ el. narkotika nark·ot·ik·um●medel med bedövande eller stimulerande verkan särsk. för med. bruk med.psykol.JFRcohyponymnarkotika sedan 1841av senlat. narco´ticum ’bedövnings­medel’; till grek. narkotikos´, se narkotisk