Svensk ordbok 2009, webbversion

ni`ta verb ~de ~t nit·ar1ibl. med partikelnfast fästa med nit tekn.popnitanitade fartygs­sidorfransiga, nitade jeanshan nitade fast namn­skylten bred­vid låsetnita (fast) ngtsedan 1790av ty. nieten med samma betydelse 2vanligen med partikel, särsk.dit, till slå hårt med knyt­näven vard.Nollhan nitade till kompisen i magen○ibl. äv.besegra vard.det var roligt att få nita dit dem, sade NN efter 4–0-segernnita (dit/till) ngnsedan 1958Subst.:vbid1-259313nitande, vbid2-259313nitning