adverb
1vid den innevarande tidpunkten
till skillnad från förfluten tid och framtid
tid.nu går jagnu kan vi äntligen pusta utnu är det hög tid att börja lektionenjust nu är jag upptagen men om en timme kan vi ses○äv. om (längre) tidsperiod som äv. omfattar viss tid före och efter talögonblicketnulägefolk lever längre nu än förrpå 1800-talet var Sverige ett bondeland men nu bor de allra flesta i tätorternu eller aldrignu måste något görasom det över huvud taget ska bli gjort
de har länge drömt om att starta ett café och har bestämt sig för att det är nu eller aldrig
nu för tidensetid 2
nu gäller det!se1gälla 1
nu kan vi det här!sekunna 1
nu och dåemellanåt
under vinterns snöoväder försvann strömmen nu och då
sedan 800-taletrunsten, Rök, Östergötlandrunform nu, fornsv. nu ’nu; alltså’; gemens. germ. ord, med motsvarighet i bl.a. grek. ny´n ’nu; dock’; jfr 1ny
2i själva verket
anv. som en sorts utfyllnadsord
NollJFRcohyponym1då 3
1998, eller när det nu varvad heter hon nu igen?jag kan hoppa in om det nu är så att du inte har lust○äv. som inledningsord till resonemang som i viss mån motsäger det dittills anfördaNu kan det kanske invändas, att ...Nu vill jag inte påstå, att ...○äv. som övergångsord mellan olika led i en framställningvad nu din invändning beträffar, så tycker jag följandesedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen2nu
substantiv ~et
nu·et●vanligen best. f.
tid som kan upplevas mer eller mindre direkt
av de närvarande personerna, särsk. om period som omfattar ngt slags talögonblick el. motsvarande
tid.leva i nuetberättelsen rör sig i nueti detta nujust i det här ögonblicket
hon är faktiskt på väg hit i detta nu
i ett nuplötsligt
i ett nu fylldes scenen av dansare
i nästa nui nästa ögonblick
det började regna och i nästa nu var stormen lös
i samma nusamtidigt
hon somnade i samma nu som hon lade huvudet på kudden
sedan 1737