substantiv ~n äv. vard. nybörjarn, plur. ~, best. plur. nybörjarna
ny|börj·ar·en●person som nyss har börjat med ngt
som kräver kunskaper el. färdigheter; ofta med tanke på första stadiet av studiegång e.d.
pedag.yrk.JFRcohyponymnovis
nybörjarfelnybörjarkursnybörjarundervisningen lärobok för nybörjareen nybörjare (i/på ngt/att+V)sedan 1793