adjektiv ~t
o|be·vek·lig●som inte låter sig bevekas
trots vädjanden o.d.
admin.psykol.SYN.synonymomedgörligsynonymobönhörlig
JFRcohyponymoförsonlig
ordningsmakten var obeveklig – det blev böter för fortkörningen○äv. om handling e.d.ett obevekligt avslag○äv. om abstrakta företeelser som tänks som personligt verkande krafterkrigets obevekliga grymhetobeveklig (mot ngn)sedan 1595