Svensk ordbok 2009, webbversion
obstina´t
adjektiv,
neutr. ~
obstin·at●mycket trotsig
särsk. om barn el. ungdom
admin.psykol.en obstinat flickunge som struntar i förbud○äv. om handling e.d.hans obstinata uppträdandesedan 1634av lat. obstina´tus ’fast; orubblig; envis’