substantiv officiet officier
of·fici·et●liturgisk tidebön
inom katolska kyrkan
relig.JFRcohyponymtidegärd
○äv. om sammanfattningen av en viss periods tideböner○äv. om liturgisk text för tidebönsedan 1895av lat. offic´ium ’förrättning; uppgift’, i medeltidslat. äv. ’tidegärd’