Svensk ordbok 2009, webbversion

område [åm`-] substantiv ~t ~n om|­råd·et●större, mer eller mindre tydligt av­gränsad yta ofta del av stat el. mark el. del av människo­kropp rum.grönområdestödområdevillaområdeprivat områdemilitärt områdeett tätt­befolkat områdeett stort skog­beklätt områdehan kände smärta i området kring hjärtat○spec. i väderlekssammanhangregnområdeett område med åsk­skurar○ofta bildligtverksamhets­fält JFRcohyponymbransch intresseområdestudieområdeefter­satta områden som äldre­omsorgensedan 1789svenskt ord, bildat till 2råda; jfr rå om