Svensk ordbok 2009, webbversion
omskapa
[åm`-]
verb ~de ~t
om|skap·ar●äv. lös förb., seskapa om
utforma på nytt sätt
NollJFRcohyponymomdanacohyponymombilda
som ung ville han omskapa hela samhälletomskapa ngtsedan 1733Subst.:vbid1-268575omskapande,
vbid2-268575omskapning