verb ~de ~t
o·mynd·ig|för·klar·ar●äv. lös förb. i formenförklara omyndig
förklara (vuxen person) omyndig
t.ex. på grund av psykisk sjukdom el. senilitet; med juridisk giltighet
samh.den gamla damen blev omyndigförklarad○äv. försvagathon kände sig omyndigförklarad av att aldrig tas riktigt på allvaromyndigförklara ngnsedan 1906Subst.:vbid1-269126omyndigförklarande,
omyndigförklaring