Svensk ordbok 2009, webbversion

1os`tkant substantiv ~en ~er ost|­kant·en●hård, skyddande ytter­del på ost ofta inne­hållande paraffin och där­för inte så god kokk.ge ostkanter till fåglarnasedan 1804
2os`tkant substantiv ~en ost|­kant·en●öst­kant geogr.sedan 1787