Svensk ordbok 2009, webbversion

päls substantiv ~en ~ar päls·en●skinn (hos dägg­djur) som är försett med täta (långa) hår kläd.matrl.zool.pälsjägarebyta pälsvargens raggiga päls○äv. med tanke på skinnet som materialpälsbrämadpälsimitationpälsmössa○äv. om (dyrbart och) varmt ytter­plagg av pälspälsfirmafårskinnspälsnertzpälshon kom till premiären i sin nya pälsfå på pälsenfå stryk eller o­vett​ han fick på pälsen för att han all­deles för en­sidigt kritiserat amerikansk film sedan 1587 (i bet. ’pälsplagg’); 1603 i bet. ’hår­beklätt djurskinn’via ty. av medeltidslat. pellic´ia med samma betydelse, till lat. pellic´ius ’gjord av skinn’; jfr fjäll 2