verb ~de ~t
på|börd·ar●lägga (ngt) som en börda på
ngn; särsk. med avs. på arbetsuppgift e.d.
Nolldet finska folket påbördades ett enormt skadestånd efter andra världskrigetpåbörda ngn ngtsedan 1643till på och börda; jfr avbörda
Subst.:vbid1-290304påbördande