Svensk ordbok 2009, webbversion

pan´ter substantiv ~n pantrar pantr·ar●(svart) leopard zool.○ofta bildligt, särsk. med tanke på smidighetenhon var mjuk och spänstig, rörde sig som en pantergrå pantervital pensionärskämts.​ det var fram­för allt hos den äldre väljar­gruppen som den grå pantern vann röster sedan ca 1430Själens tröstfornsv. panter; av grek. pan´ther med samma betydelse