Svensk ordbok 2009, webbversion
pa
´
ter
substantiv
~n patrar
patr·ar
●
(titel för) katolsk ordenspräst
relig.
yrk.
○
ibl. äv.
(titel för) munk
sedan 1586
av lat.
pat
´
er
’fader’; jfr
fader
,
pappa
,
patriot
,
1
patron
substantiv ~n patrar
patr·ar●(titel för) katolsk ordenspräst
relig.yrk.○ibl. äv.(titel för) munk
sedan 1586av lat. pat´er ’fader’; jfr fader, pappa, patriot, 1patron