Svensk ordbok 2009, webbversion

perso`nbevis substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en pers·on|­be·vis·et●in­tyg med upp­gifter om viss persons namn, födelsetid och civil­stånd samh.JFRcohyponymåldersbetyg personbevis krävs bl.a. när man söker passsedan 1970