Svensk ordbok 2009, webbversion

perso`nundersökning substantiv ~en ~ar pers·on|­under·sök·ning·en●under­sökning i sam­band med brott­mål av den miss­tänkta personens personliga förhållanden för­anstaltad av dom­stolen jur.samh.å­klagaren begärde personundersökning av kvinnan○äv. om den färdiga rapportendomaren tittade i personundersökningenpersonundersökning (av ngn)sedan 1954