Svensk ordbok 2009, webbversion

pi`pig adjektiv ~t pip·ig1vanligen i sammansättn. som inne­håller pip- eller rör­formiga håligheter särsk. (i sammansättn.) om ost form.grynpipigsmåpipigstorpipigsedan 17282som fram­bringar (relativt svaga) ljud i högt ton­läge mest om varelse el. röst admin.komm.JFRcohyponymgäll 1cohyponymgnällig hans pipiga, ynkliga stämmasedan 1815