verb ~de ~t
piss·ar●kissa
vard.med.○ibl. äv.regna
vard.pissa (på ngt), pissa (på sig)sedan mitten eller senare hälften av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. pissa; av ljudhärmande urspr.; jfr eng. piss, ty. pissen med samma betydelse samt pissoar
Subst.:vbid1-280098pissande