Svensk ordbok 2009, webbversion

place´ring substantiv ~en ~ar plac·er·ing·en●det att placera ekon.rum.○äv. om position e.d. där ngn/ngt placeratshusets o­lyckliga placering in­vid motor­vägen○spec. om plats vid middags­bord e.d.placeringskortplaceringslistabordsplacering○spec. äv. om (plats för) an­ställninghans nya placering på en ambassad i Latin­amerika○spec. äv. om plats i pris­listaen fram­skjuten placeringen placering bland de sex bästa○äv.investering(sobjekt) kapitalplaceringplacering (av ngn/ngt) (ngnstans)sedan 1855