[påk`a]
verb ~de ~t
pock·ar●envist göra anspråk
på ngt
komm.JFRcohyponympropsacohyponymfordra 1
hon pockade på att få tillbaka pengarnabarnen pockade på hans uppmärksamhet○äv. om icke-levande företeelseproblemet pockade på en lösningpocka (på ngt/att+V/SATS)sedan 1543äldre sv. även pucka; trol. av ty. pochen ’bulta; pocka’; ljudhärmande
Subst.:vbid1-281996pockande;
pock