substantiv ~n ~er [-o´rer]
pro·fess·or·er●(titel för) ordinarie huvudlärare och främsta forskare vid universitets- eller högskoleinstitution
pedag.vetenskapl.yrk.professorskompetentkonstprofessorteologiprofessorprofessor i matematik○äv. som hederstitel för förtjänta konstnärer och vetenskapsmänden framstående översättaren fick professors namnprofessor (i ngt)sedan 1604av lat. profess´or ’lärare’, till profite´ri ’förklara’; besl. med profession