Svensk ordbok 2009, webbversion

re`dovisning substantiv ~en ~ar redo|­vis·ning·en●det att redo­visa spec. betr. skol­arbete ekon.komm.pedag.JFRcohyponymredogörelse muntlig redovisningskriftlig redovisningredovisning av ett grupp­arbete○spec. äv. i ekonomiska och administrativa samman­hangredovisningsskyldigvinstredovisningårsredovisningen öppen redovisning av verksamhetens in­riktning○ngn gång äv.detaljerad berättelse ofta av­given på begäran av ngn hennes redovisning av sina uppväxt­förhållandenen redovisning (av ngt/SATS) (för ngn)sedan 1788