Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~er
remi·er●oavgjort slutresultat i schackparti
vanligen genom överenskommelse men äv. som automatisk följd av ställningens karaktär
spel.remipartihan bjöd remihon accepterade remihan lyckades hålla remiremi (med/mot ngn), remi (mellan ngra)sedan 1889av fra. remis med samma betydelse, till remettre ’lägga tillbaka’; jfr remittera