Svensk ordbok 2009, webbversion
[re`n-äv.re´n-]
substantiv ~en
ren·het·en●det att vara ren
hyg.relig.sese1ren 1
renhet och vithethimlens azurblå renhet○äv. i fråga om form, ljud e.d.det att vara fri från störande inslag
orgeltonernas renhet○ofta bildligt om god moraloskuld och renhethjärtats renhetsedan början av 1500-taletSkrifter till Läsning för Klosterfolkfornsv. renhet