Svensk ordbok 2009, webbversion

repli´k substantiv ~en ~er re·plik·en1kortare yttrande som ut­gör svar särsk. i diskussion komm.scen.replikskiftereplikväxlingen snärtig repliken dräpande replikfälla en replikhon är snabb i replikentalaren fick två minuters replik○spec. om yttrande som in­går i dialog i teater­stycke e.d.hon strök några repliker ur manusetde kvicka replikerna i komedinen replik (till ngn) (på ngt/SATS)sedan ca 1700av fra. réplique med samma betydelse; till replikera 2kopia som en konstnär har gjort av sitt eget verk konstvet.sedan 1889