substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
re·sone·mang·et●det att resonera
komm.JFRcohyponymsamtalcohyponymdiskussion
hon gillade att föra resonemang med klassen○äv. med tonvikt på resultatet, särsk. om en persons tankegångett teoretiskt resonemang som var svårt att följaett resonemang (mellan ngra) (kring/om ngn/ngt/SATS), ett resonemang (med ngn) (kring/om ngn/ngt/SATS)sedan 1675till resonera