verb ~de ~t
restaur·er·ar●återställa i mer eller mindre ursprungligt skick
särsk. med avs. på byggnad el. konstverk
arkit.konstvet.kyrkan är pietetsfullt restaureradrestaurera ngtsedan 1546av lat. restaura´re ’återuppbygga; förnya’; jfr stör 1
Subst.:vbid1-297419restaurerande,
vbid2-297419restaurering;
restauration