substantiv ~en
riv·al·itet·en●hård konkurrens
särsk. om makt el. ngns gunst
komm.JFRcohyponymkonkurrens 1
rivaliteten mellan brödernarivaliteten mellan stadens båda storklubbar○äv. om enkelriktat förhållandehan kände rivalitet mot den äldre brodernrivalitet (mellan ngra) (om ngn/ngt), rivalitet (med ngn) (om ngn/ngt)sedan 1773