Svensk ordbok 2009, webbversion

1ro substantiv ~n ●stämning av lugn och stillhet NollMOTSATSantonym1oro JFRcohyponymfrid rofullarbetsromatronattroäta i lugn och rohon sökte sig till fjäll­trakternas ro och stillhet○äv. om själsligt till­stånd av lugn och stillhetrogivandesinnesrosjälarofå ro i sin själkomma till rohan satt och läste tidningen i all­sköns rohon fick ingen ro förr­än dottern kom hemefter pensioneringen slog han sig till ro ute på landethon har ingen ro i kroppenhon tog det mesta med ro och bekymrade sig sällan○äv. mer el. mindre bildligt, särsk. i ut­tryck för av­slappning e.d.även om vi leder med 3–0 kan vi inte slå oss till roför ro(s) skullseskull i godan ro i lugn och ro​ hon vittjade näten i godan ro ta ngt med knusende ro ta ngt med det största lugn​ spelarna var nöjda med sin in­sats och tog kritiken med knusende ro utan rast och/eller roserast sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ro; gemens. germ. ord med bet. ’vila’; jfr 1oro, rolig
2ro verb ~dde ~tt, pres. ~r ●manövrera (båt) med hjälp av åror sjö.när vinden tog slut fick de rode rodde ut till skäret för att bada○äv. med avs. på personjag kan ro dig ut till önro (ngn/ngt) (ngnstans)ro hem ngt säkra ngt​ bo­laget rodde hem en stor­order förra året och fördubblade om­sättningen ro hit med ngt!skicka hit ngt kvickt!vard.​ ro hit med fjärr­kontrollen! ro i hamn med ngtsehamn 1 ro i land med ngtse3land 1 ro ngt i hamnsehamn 1 sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. roa, ro; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. re´mus ’åra’; jfr rodd, roder Subst.:vbid1-299643roende; rodd
3ro substantiv ~n, plur. ~n el. ~r ror·na●höft el. bak­del åld.med.sedan 1620av o­säkert urspr.; ev. besl. med vrå