Svensk ordbok 2009, webbversion

roman´tiker substantiv ~n, plur. ~ rom·ant·ik·ern1person som är lagd för drömmar om kärlek och det ljuva i till­varon psykol.yrk.JFRcohyponymromantik 1 han var en o­botlig romantikeren drömmare och romantiker○äv.person som idealiserar visst sätt att vara revolutionsromantikervåldsromantikerbara romantikerna vill ha till­baka det gamla bonde­samhälletsedan 18872före­trädare för romantiken allmän kulturyrk.seseromantik 2 svenska romantiker som Tegnér och Geijersedan 1813