Svensk ordbok 2009, webbversion

run`dtur substantiv ~en ~er rund|­tur·en●kortare, mer eller mindre organiserad färd eller promenad till o­lika platser av intresse in­om ett visst om­råde trafik.JFRcohyponymsightseeing rundtursbåtstadsrundturgöra en rundturen guidad rundtur i Gamla stan○äv. om längre färdett par dagars rundtur i Frank­rikesedan 1883