Svensk ordbok 2009, webbversion

sön`derfall substantiv ~et sönder|­fall·et●det att falla sönder i mindre bestånds­delar fys.samh.JFRcohyponymförfall 1 Romar­rikets sönderfall○spec. om spontan klyvning av instabil atom­kärnasönderfallshastighetradio­aktivt sönderfallsedan 1868