verb sammanhängde sammanhängt, pres. sammanhänger
samm·an|häng·er●ofta lös förb., sehänga samman
vara förbunden
med ngn (vanligen abstrakt) företeelse
Nollproblemet sammanhänger med miljöförstöringenbilda ett sammanhängande helt○äv. mer konkreten sektion av sammanhängande däcksplankortre veckors sammanhängande ledighetsammanhänga med ngt/SATS, ngra sammanhängersedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. saman hängia
Subst.:sammanhang