Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
samm·an|stöt·ning·en1plötsligt kontakt mellan ett föremål i rörelse och ett annat föremål
som rör sig i annan riktning el. är stilla
trafik.SYN.synonymkollision
JFRcohyponymstöt 1
en sammanstötning i dimma mellan två Danmarksfärjoren sammanstötning (mellan ngra), en sammanstötning (med ngt)sedan 18832möte i strid
el. stridsliknande konflikt
mil.en sammanstötning mellan gerillastyrkor och regeringsmilishäftiga sammanstötningar mellan polis och demonstranter○äv. om häftigt gräl e.d.en sammanstötning mellan chefen och sekreterarenen sammanstötning (mellan ngra), en sammanstötning (med ngn/ngt)sedan 1640